Jihoo!

Jag har skrivit en och en halv sida och igår fick jag upp alla skönlitterära böcker. 607 stycken eller något sådant. Snart ska jag till Sebbes praktik för den gamla hederliga skolan har gjort en stor utrensning av sitt bibliotek och jag ska få plocka vad jag vill av det överblivna. Cirka trettio flyttlådor med böcker. Jag måste vara vääääääääääldigt kräsen, annars kommer jag hem med flyttfirma och då var ju min egen utrensning helt i onödan... Imorgon ska jag till Öland igen.

Mitt golv är belamrat med böcker. Jag har nu tagit tag i den facklitterära biten. Det var kanske liiite fler böcker än jag räknat med. Och de utländska böckerna har jag inte ens hunnit börja med... Men de har fått en hel hylla bokad åt sig. Nu kommer solskenet. Jag konstaterade i alla fall att de tre och en halv sidorna som jag presterat den här veckan är riktigt bra. Varför ska man skriva långt? Jag förstår inte denna perversa sidodyrkan. Det är väl ändå innehållet som räknas. Okej det jag började på idag kommer kunna utveckla sig ganska långt men inte de andra två som jag skrev i måndags. Nu ska jag fundera över hur dagens historia ska utveckla sig...

Hej svejs!

Ja!

Jag gjorde att! Jag har till och med fotobevis. Nu ska jag bara lista ut VAR jag ska ställa alla böckerna också...


Skönlitteraturen i alfabetisk ordning (längst bort i periferin vid dörren ligger de engelska och portugisiska högarna). Sedan har jag ju all facklitteratur som är nästan lika mycket. Utom synhåll har jag också de franska böckerna, som ligger i ett fönster, de spanska på några skolådor och de italienska borta på andra sidan sängen. Och så två små danska som jag tycker nästan synd om... Får skaffa fler ;)


Utrensat!

Dagen ingen trodde skulle komma...

... men nu är den här. Ja. Ni kommer inte tro er ögon mina kära bloggläsare.

Jag.
Har.
Börjat.
Rensa.
UT.
Bland.
Mina.
Böcker.

Andas lugnt. Ni behöver inte drabbas av panik. Tror jag... Jag är nog i grund och botten samma Linda, men jag har börjat bry mig lite mer om kvalité än kvantitet antar jag. Dessutom är det ju ett visst ansvar nu när man ska bli en sådan där sambo på riktigt igen. (Vi snackar minst sju månader till, men okej Linda, det är bra förbered dig du...)

Jag har hittills med darrande händer grävt fram tre av de mest okända och därför minst älskade böckerna. Bara för att upptäcka att de visade sig vara helt fantastiska böcker! Typiskt. En Sicilien-guide och jag skulle aldrig drömma om att slänga någon form av informationsbok (särskilt inte när baksidestexten börjar med: "Planerar ni att resa till Sicilien?"), så den fick vara kvar. Nästa bok var en diktsamling av Bengt E. Nyström med det föga lovande namnet Jord och Himmel. Gutt, tänkte jag, lätt match! och dömde den för bonderomantiskt dravel utan talang. Jaha, tji fick jag. Råkade bläddra upp på dikten "Dottern" och i mitt upprörda tillstånd som jag omedvetet måste gå runt och gegga i (far-och-dotter-kris sedan en tabbe han gjorde inför farfars begravning) föll den sannerligen i god jord. Jag var tvungen att sprätta upp sidan för att få läsa slutet och när jag korsat en sådan fysisk gräns var den sista barriären nedriven. Jag har nu suttit och sprättat upp hela boken med svällande hjärta.
Så var det då den tredje boken. Den här MÅSTE jag ju bara kunna slänga bort tänkte jag. But oh no. Tror ni inte att det visade sig vara en UNDERBAR bok med en gammal (fiktiv) bibliotikarie som sitter och filosoferar över livet! Min absoluta favoritgenre! (Gamla gubbar som funderar eller tänker tillbaka - det finns en anledning till att den gode Noël är den nya favoriten och att större delen av Sandemoses verk finns representerade i hyllorna).
Så man kan väl avsluta det hela med att det inte verkar gå så bra...


Som om det inte räcker med att (åtminstone försöka) minimera antalet böcker så har jag bestämt mig för att ändra på en av mina gamla principer som med dagens antal böcker bevisligen inte fungerar. Jag talar naturligtvis om färgkoordinationssystemet. Det är min förhoppning att jag ska lyckas med det för närvarande oöverstigliga momentet att börja sortera böckerna i bokstavsordning istället. Som typ resten av världen gör. Men jag fruktar den kaotiska färgsättningen som mitt rum kommer sluta i. Eftersom mitt rum till 85% består av böcker är deras harmoni en ganska viktig beståndsdel...

Nu ska jag ta en näve böcker till, samtidigt som jag med nervösa knäböjningar lägger ut de första tre på mattan i bokstavsuppdelning.

Ha en underbar tisdag mina kära!